- Nya straff för de som söker innehåll som anses vara extremistiskt online
- Möjlig utträde från WhatsApp till förmån för en lokal app som kontrolleras av regeringen
- Kritik och splittring bland både oppositionen och regeringsvänliga sektorer om åtstramningen av åtgärderna
- Påverkan på det ryska samhället på grund av rädsla för självcensur och ökande digitala restriktioner
Under de senaste tiderna Ryssland har intensifierat hindren för fri internetåtkomst, vilket gör det svårt för medborgare att navigera på webbplatser och sociala medieplattformar som innehåller information som motsäger myndigheternas officiella version. Sedan konflikten i Ukraina började har dessa restriktioner ökat, vilket påverkar både oberoende medieplattformar och webbplatser från länder som anses vara "ovänliga".
Kontrollen över nätverket har ökat ytterligare efter den senaste tidens antagande av en lag i det ryska parlamentet Denna lag föreskriver böter för dem som "avsiktligt" söker upp innehåll som regeringen klassificerar som extremistiskt. Denna åtgärd syftar till att stärka statliga institutioners makt över informationsflöden och ytterligare hindra tillgången till avvikande åsikter.
Nya böter och kontroller för internetsökningar
Lagstiftningen, som har godkänts av både det ryska representanthuset (duman) och den ryska senaten, inför ekonomiska böter på upp till 5.000 XNUMX rubel (cirka 54 euro) för dem som avsiktligt använder förbjudet material online. Böterna omfattar till och med användning av VPN, ett verktyg som ofta används i Ryssland för att kringgå webbplatsblockeringar och få tillgång till censurerad information.
Dumans ordförande Vyacheslav Volodin, har hävdat att dessa nya regler kommer att göra det möjligt för Ryssland att mer effektivt konfrontera "västerländska digitala plattformar", vilka regeringen anklagar för att agera mot ryska intressen. Det förväntas också att lagen kommer att användas som ett verktyg för att begränsa påverkan av meddelandetjänster och sociala medieföretag från västländer.
Hot om WhatsApp-förbud och utveckling av ett lokalt alternativ
Denna lagstiftningsvåg kommer kort efter debatter i duman om en eventuell WhatsApp-förbud i landetVissa lagstiftare har föreslagit att den populära meddelandeappen bör överge den ryska marknaden för att ge plats åt ett inhemskt verktyg som heter Max, som fortfarande är i testfasen och vars funktion påminner om den kontroversiella kinesiska appen WeChat, som anklagas för att övervaka sina användare och dela information med regeringen.
WhatsApp, trots att det finns några Hundra miljoner användare i Ryssland, fortsätter att fungera trots att appens moderbolag, Meta, officiellt klassificeras som en extremistisk enhet och är förbjuden i landet. Nya lagar och politiska uttalanden tyder på att dess fortsatta existens ifrågasätts, vilket skulle kunna påverka hur den ryska befolkningen kommunicerar online kraftigt.
Opposition, politisk splittring och tvivel om genomförandet
De nya åtgärderna har genererat starkt motstånd och tvivel Både bland aktivister för digitala rättigheter och inom den politiska klassen i sig. Personligheter som Boris Nadezhdin, känd för sin valkampanj mot Vladimir Putin, har lett små protester utanför parlamentet och hävdat att "det ryska samhället inte har visat sådan misstro på länge" mot en lag.
Enligt Sarkis Darbinian, grundare av kollektivet Roskomsvoboda, skulle regeln kunna utlösa en ökning av självcensur och massnedläggningar av kanaler på Telegram eller borttagning av appar som anses potentiellt farliga. Enligt hans åsikt syftar lagen till att "skapa rädsla, osäkerhet och uppmuntra självkontroll" bland internetanvändare.
Internt röstades det för att godkänna lagen markerad av uppdelningarMedan det regerande partiet Enade Ryssland godkände det med absolut majoritet, uttryckte andra partier som Nya Folket, Rättvist Ryssland och Kommunistpartiet reservationer eller röstade emot det helt och hållet. Bland de argument som framförts finns oro för kriminaliseringen av de som får tillgång till information utan att veta att den är förbjuden och rädslan för att lagen kommer att användas godtyckligt.
En tvetydig rättslig ram och intensifierad statlig tillsyn
Lagen lämnar Många frågor kvarstår om hur myndigheterna ska identifiera avsikt från en internetsökning. Ministeriet för digital utveckling har försökt förtydliga att sanktioner endast kommer att införas om det kan bevisas att användaren faktiskt avsett att få tillgång till extremistiskt material, även om den officiella listan över förbjudna enheter överstiger 5.500 XNUMX referenser, inklusive grupper som Anti-Corruption Foundation, den "internationella HBTQ-rörelsen" och teknikföretag som Meta.
Denna brist på definition skapar rädsla bland befolkningen, eftersom Vilken medborgare som helst kan ofrivilligt komma åt förbjudna sidor eller söka efter information utan att inse att den finns på svartlistan. Trots myndigheternas förklaringar är den allmänna uppfattningen att det finns ett stort tolkningsutrymme och att statens kontroll över ryssarnas digitala liv skulle kunna utökas.
Skärpningen av internetlagstiftningen i Ryssland innebär inte bara nya sanktioner utan ökar också det sociala och politiska trycket på medborgarna, vilket utvidgar omfattningen av självcensur och stärker regeringens kontroll över den digitala sfären.
